Snus och hälsa

Forskning kring snus
Under de senaste åren har det publicerats ett antal svenska undersökningar om bland annat snusningens effekt på hälsan utifrån svenska förhållanden. Tidigare publicerad forskning kring muntobaksprodukter har till största delen handlat om produkttyper som inte används i Sverige, varför resultaten inte varit representativa. Informationen på den här sidan är en sammanfattning av aktuell forskning kring svenskt snus.

150 år med svenskt snus
Svenskt snus har en mer än 150-år lång historia. I ett helt sekel har snus varit en av de dominerande tobaksprodukterna i Sverige, och dess hälsoeffekter är numera väl genomlysta i ett stort antal vetenskapliga studier.

Bruket av tobak totalt sett ligger i Sverige på samma nivå som i många andra europeiska länder. Trots det är risken att avlida i en tobaksrelaterad sjukdom mindre i Sverige än i något annat europeiskt land. Detta gäller män! En bidragande orsak till detta tros vara att svenska män snusar i betydligt högre grad än de röker. Risken för svenska kvinnor ligger i nivå med risken för kvinnor i övriga Europa.

Riskreducering
•    Cigarrettrökning utgör ett ytterst allvarligt världshälsoproblem.
•    Riskreduceringsprincipen innebär att personer som inte kan eller vill sluta röka kan minska hälsoriskerna genom att byta till någon rökfri tobaksprodukt, t ex snus.
•    Svenska män röker minst i Europa och de använder snus.
•    Förekomsten av lung- och munhålecancer är väsentligt mindre i Sverige än i andra jämförbara länder.
•    Ett flertal forskare har hävdat att den lägre rökningsfrekvensen i Sverige bl a kan hänföras till användningen av snus.

Vad innebär riskreduceringsprincipen?
Cigarrettrökningens skaderisker orsakas av de förbränningsprodukter som bildas vid rökning av tobak. Riskreduceringsprincipen bygger på att de rökningsrelaterade hälsoriskerna kan anses i hög grad kunna undvikas genom byte till rökfria nikotinkällor. Detta skulle kunna åstadkommas antingen med rökfria tobaksbaserade produkter (t ex snus) eller nikotinersättningsprodukter (t ex plåster eller tuggummi). Det finns vissa belägg för att rökare lättare skulle kunna acceptera alternativa tobaksprodukter och sluta röka med hjälp av dem, än nikotinersättningsprodukter.

Vad har rökningen för inverkan på sjukdom och dödlighet?
Hälsoriskerna med rökning är välkända och samhällets kostnader enorma. Världshälsoorganisationen (2006) rapporterar att hälften (f n ca 650 miljoner människor) av alla som röker så småningom kommer att dö av sitt missbruk. Detta har resulterat i ökade ansträngningar för att uppmuntra rökarna att sluta. Trots det, vill eller kan majoriteten av cigarrettrökarna inte sluta med sin rökvana.

Vad är det som säger att snus är mindre farligt än rökning?
Med utgångspunkt från svenska erfarenheter anses det allmänt bland forskare att snus är mindre skadligt än rökning.

Snuskonsumtionen bland svenska män är högre än cigarettkonsumtionen och förekomsten av lung- och munhålecancer är också väsentligt. Ett flertal forskare har hävdat att den lägre rökningsfrekvensen i Sverige bl a kan hänföras till användningen av snus (t ex Foulds m fl 2003, Henningfield och Fagerström 2001, Rodu m fl 2003).

Forskare har nyligen försökt beräkna riskskillnaden mellan cigarrettrökning och snusning. En kvantitativ analys gav belägg för uppfattningen att hälsoriskerna vid snusning är väsentligt lägre än vid rökning bl.a. när det gäller lungcancer, munhålecancer, magcancer, hjärt-kärlsjukdomar och generell dödlighet (Roth m fl 2005). En expertgrupp fastslog att dödlighet som förknippas med användning av rökfria produkter med låg nitrosaminhalt (t ex snus) är minst 90% lägre än motsvarande för rökning. (Levy m fl 2004).

Hur ser framtiden ut för riskreduceringsprincipen?
Detta kommer otvivelaktigt också i fortsättningen att vara en kontroversiell fråga. Många inflytelserika och respekterade forskare anser emellertid att det vore oetiskt att inte fortsätta undersöka användningen av rökfria tobaksprodukter som ett alternativ till cigarretter (Martinet m fl 2006). De konstaterar vikten av att fortsätta diskutera frågan i vetenskapliga termer och att ta hänsyn till ovannämnda problem.

Varför motsätter sig vissa forskare denna princip?
Motståndare till riskreduceringsprincipen menar att den kan leda till oönskade hälsorelaterade konsekvenser. En person kan t ex börja använda snus för att kunna sluta röka, men så småningom komma att använda både snus och cigarretter (Henningfield m fl 2002). Andra som aldrig skulle börja röka kanske börjar snusa om de tror att det är ofarligt.

Riskreduceringsprincipens kritiker hävdar att den enda helt riskfria lösningen är att sluta använda tobak helt och hållet. De påpekar att snus kanske är mindre farligt än cigarretter men att snusning också innebär vissa risker.

REFERENSER
Foulds, J., Ramstrom, L., Burke, M., Fagerstrom, K. 2003. Effect of smokeless tobacco (snus) on smoking and public health in Sweden. Tob. Control 12(4):349-359. Henningfield, J.E. and Fagerström, K.O. 2001. Swedish Match Company, Swedish snus and public health: A harm reduction experiment in progress? Tob. Control 10:253-257.
Levy, D.T., Mumford, E.A., Cummings, K.M., Gilpin, E.A., Giovino, G., Hyland, A., Sweanor, D., and Warner, K.E. 2004. The relative risks of a low-nitrosamine smokeless tobacco product compared with smoking cigarettes: Estimates of a panel of experts. Cancer Epidemiol. Biomarkers Prev. 13:2035-2042.
Martinet, Y., Bohadana, A., and Fagerstrom, K. 2006. Would alternate tobacco products be better than smoking? Lung Cancer [Epub ahead of print] doi:10.1016/j.lungcan.2006.03.006.
Rodu, B., Stegmayr, B., Nasic, S., Cole, P., and Asplund, K. 2003. Evolving patterns of tobacco use in northern Sweden. J. Int. Med. 253:1-6.
Roth, H.D., Roth, A.B., and Liu, X. 2005. Health risks of smoking compared to Swedish snus. Inhal. Toxicol. 17:741-748.
World Health Organization. 2006. Why is tobacco a public health priority? Finns på: http://www.who.int/tobacco/health_priority/en/print.html.


Tobaksbruk i Sverige
•    Undersökningar av tobaksanvändningen i Europa visar att det föreligger en unik situation i Sverige.
•    Svenskarna röker för närvarande minst i Europa, och de använder svenskt snus.
•    Snus används som ett sätt att sluta röka.

Hur mycket röker man i Sverige jämfört med andra länder?
Rökningen är betydligt mindre utbredd bland vuxna i Sverige än i de flesta andra EU-länder. 2007 rökte 14 procent av den vuxna befolkningen i Sverige medan rökningen i övriga EU-länder varierade mellan 21 och 44 procent (WHO 2008 och nationella myndigheter). Det kan finnas flera andra faktorer som bidrar till denna skillnad, men snuset är en unik företeelse i Sverige.

Varierar tobaksanvändningen beroende på kön?
Ja, vuxna män röker mindre än vuxna kvinnor i Sverige. Däremot är snusandet mycket vanligt bland svenska män men ganska ovanligt bland kvinnor. 2007 rökte 12 procent av den manliga befolkningen dagligen jämfört med 19 procent som snusade. Bland de svenska kvinnorna rökte 16 procent dagligen medan 4 procent snusade. (FHI 2007).

Har snus bidragit till den minskande rökningen i Sverige under de senaste decennierna?
Socialstyrelsen skriver i en lägesrapport om Folkhälsan: "Frågan är dock vilka råd som ska ges till dem som inte kan sluta röka på annat sätt. Ska de då hellre försöka gå över till snus? Genom att utnyttja paneldata från SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden där samma personer intervjuats 1988–89 och 1996–97 har vi visat att för varje person som gick från snus till rökning så var det ca fyra personer som gick från rökning till snus. Uppenbarligen har många använt snus som ett sätt att sluta röka."

Vilka tobaksvanor har unga människor i Sverige?
Bland unga män 16-29 år är endast 9 % dagliga rökare och i gruppen 30-44 år endast 10 %. Det är rekordlågt och kan jämföras med runt 20-40 % dagliga rökare i åldersgruppen 15-24 år i Europa. Men då ska tilläggas att drygt 20 % av de svenska männen i åldern 16-44 år snusar dagligen.

Även bland kvinnorna röker de yngre mindre än de äldre i Sverige. I åldersgruppen 16-29 år röker 14 procent dagligen och i gruppen 30-44 år 13 procent, vilket kan jämföras med 22 procent dagliga rökare bland kvinnor 45-64 år. Av de yngsta kvinnorna, 16-29 år, snusade 5 procent dagligen, och i gruppen 30-64 år, 4 procent.

Bland unga kvinnor i Europa, 15-24 år, varierar rökvanorna kraftigt; lägsta andelen har Rumänien med 9 procent dagliga rökare, och den högsta Österrike, med 37 procent.

REFERENSER
Statens Folkhälsoinstitut, FHI, 2007 Folkhälsa. Lägesrapport 2005, sid 24-25. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9081/2006-131-7.htm
European Commission, Eurostat.
World Health Organization. 2008. Tobacco Control Database. Latest available figures March 2008. http://data.euro.who.int/Default.aspx?TabID=2444
Nationella statistikmyndigheter